Jag ligger och drar djupa andetag från min kudde som luktar så fruktansvärt gott, nämligen Connor. Konstigt nog är det inte honom jag tänker på för tillfället utan en grym tjej. Jag är sådär allmänt glad efter att ha läst ett inlägg på en blogg där några rader handlade om ingen mindre än mig själv. Lilla Frannie. Så brukar åtminstone Göran kalla mig på jobbet samtidigt som man möts av det där riktigt stora och vita smilet av henne. Suck, jag är kanske inte sådär allmänt glad trots allt. Det sägs att förändringar brukar vara till det bättre, men när någon man tycker om flyttar och dessutom gör det med flygavstånd så man måste korsa och tvärsa halva jorden för att komma dit.. Nja, det gillas inte direkt. Men man ska följa sitt hjärta i alla lägen och jag är tacksam som fått lära känna en så underbar människa med stort och varmt hjärta. Göran kommer alltid vara vår allas Göran!
Nu återgår jag till doften på min kudde som ger mig rysningar.

Ha en fortsatt bra kväll så hörs vi imorgon folket! :)