Min knäppa, underbara, lustiga, fina, elaka, roliga, konstiga, härliga syster. Det är snart ett halvår sedan jag senast såg dig eftersom du befinner dig på samma plats som Foppa och hans lag, Colorado. Det bästa med dig är din ärlighet och ditt sätt att vara. Dig själv. Fastän jag många gånger tänkt "jag hatar dig..." efter alla tillfällen du använt mig som offer framför dina kompisar, sjungit falskt så det ekat i hela huset, kletat in min tandborste med tvål (eller det kanske det va jag som gjorde med din tandborste..ops) lovat och svurit på att du inte alls lånat mina kläder fastän jag senare sett dom ligga använda i ditt rum och t.om gått runt och sagt att jag är adopterad till var och varannan kotte när vi var små så vet jag att du kan vara en aning elak ibland men att du ändå alltid kommer vara den där dumma blondinen med ett hjärta av guld.