Det känns som min lilla svacka och min orolighet är påväg uppåt igen. skönt!
En 90 minuters promenad i det gröna-sköna och en stöttande pojkvän är troligtvis bästa medecin.
Nu lämnar vi det, alla har vi stunder här i livet då det känns lite extra tungt och en del upplever de oftare än andra.
När jag kom hem efter skolan va klockan sisådär halv 5, jag fick i mig lite mat och drog på mig varma kläder och gav mig ut. Det behövdes vill jag lova för hösten är nog här för att stanna mina vänner. Trots det kalla vädret tycker jag att denna årstiden är ganska mysig ändå. Lövens vackra färger och de mörka mysiga kvällarna. Det negativa är väl att det är riktigt segt att ta sig upp på morgnarna.. men va tusan, det finns nog de som gillar't med!
Imorgon är det onsdag vilket betyder sovmorgon som i sin tur betyder ut och springa. Får jag tolka det ur mitt eget perspektiv tycker jag det låter som jag är riktigt hurtig, men fallet är knappast så bra...haha. Dåligt med träning de senaste veckorna resulterar dåligt samvete och egenträning.

maybe later!