Till att börja med vill jag säga att grissprutan inte är något att leka med. Jag ska skrämma er alla ordentligt som inte tagit den än.

 Medans jag och mamma stod i kön för att få ta sprutan proppade jag i mig nävar med godis.
Mamma förvånades av det eftersom jag har sagt att jag inte ska äta det, men jag svarade bara att det va för att lugna nerverna hehe. När vi väl fick komma in i rummet som egentligen var en matsal såg jag en pojke, runt 12 år, som gick och vinglade. Han la dom på en sån där sjuksäng och gissa om Malin blev skraj och tryckte i sig ännu mer godsaker...
 
När jag väl satt där på stolen och en dam med grått hår tryckte nålen i armen kändes det faktiskt inte speciellt mycket och under hela kvällen tänkte jag :
"vad tusan oroade jag mig för egentligen?"

I lördags morse när jag vaknade kände jag mig alldeles kokhet, därför kravlade jag mig ur sängen för att hämta något att dricka ute i köket. När jag väl ställde mig upp va det som om alla möbler flöt ihop och jag såg inte vart jag gick. Det började tjuta i öronen som ett ånglok och svetten rann från min panna. Tillslut kom jag till köket och kunde fylla ett glas med vatten och på tillbakavägen mot sängen fick jag känna mig fram vart jag skulle. Pladdask slängde jag mig i sängen med feber och huvudvärk. 

Hujeda mig. Det värsta med det hela är nog att man bara kan sova på en sida och iaf jag vaknar varje gång jag rullar över på vänsterarmen.. Nåväl, nu ska jag förhoppningsvis kunna hålla grisen borta!